Demokrati i skolan har aldrig varit viktigare än nu. Under den tesen samlar vi idag Miljöpartiets skolpolitiska förslag för kommunen de närmaste åren. Det gör vi för att skolan ska kunna vara en skyddande miljö, särskilt för ungdomar i utsatta miljöer. Men också för att den kommunala skolan ska kunna konkurrera med friskolorna på allvar.
Vad baserar vi då denna slutsats på? Till att börja med är Örebro en segregerad stad. Skillnaderna i inkomst och utbildning mellan bostadsområden är tydlig. En ny avhandling av Anders Trumberg visar dessutom att det fria skolvalet haft konsekvensen att barn från demografiskt lika familjer hamnar på samma skolor. Friskolorna som etablerat sig brett i kommunen riskerar att öka segregationen, om de drar till sig barn och ungdomar från socialt och
ekonomiskt likartade familjer. Vi ser detta som en utmaning om ökad kvalitet i den kommunala skolan.
Perrongen är en skolverksamhet för barn och ungdomar som är nyanlända till Sverige och Örebro. Skolor som har övervägande svenskfödda elever uppmanas att ta emot dessa elever och får visa upp en introduktionsundervisning med god kvalitet. Eleverna körs med taxi till skolorna och lär sig snabbt svenska. Detta är en viktig verksamhet, som inte kan skapa integration på egen hand – det krävs också en generellt god kvalitet i skolan.
Nyligen presenterade forskargruppen YeS, vid Örebro universitet, en intressant studie för politiker och tjänstemän i kommunen. Med data från skolorna i Örebro redovisade de en oväntad slutsats. Eleverna i utsatta områden som exempelvis Vivalla tenderar att längta efter skolan på söndagar. De upplever i högre grad att de spontant kan uttrycka sin åsikt i klassrummet, än elever i privilegierade områden som Adolfsberg. De är nöjdare med skolan och upplever bättre
relationer med sina lärare. Summan är att skolan i ett utsatt område är en viktig skyddande miljö.
Hur kan detta förklaras? Forskarnas egen förklaring är en kontrasteffekt. Till skillnad från livet i bostadsområdet i övrigt, så erbjuder skolan bättre möjligheter att uttrycka sig och påverka. En betydande del av elevernas upplevelser – att skolan är något att längta efter, och att man får uttrycka sig, förklaras av uppfattningen om demokrati i skolan. De skolor som har lärare som lyssnar på eleverna, och där eleverna känner sig lyssnade på, vågar också tala fritt, och trivs bättre i skolan. Alla skillnader mellan skolor i privilegierade och utsatta bostadsområden kan förklaras av graden av demokrati ur elevernas perspektiv.
Det här leder oss in på Miljöpartiets skolpolitik för de närmaste åren. Vi vill sätta eleverna i centrum, och utveckla demokratin i skolan. I linje med skollagen (2010:800) menar vi att skolväsendet vilar på en demokratisk grund, och att skolan har ett tydligt demokratiuppdrag.
För att stärka förutsättningarna för att nå detta uppdrag i Örebro kommun vill vi under kommande mandatperiod satsa på bland annat:
- Stärkta brukarstyrelser med möjlighet till elev- och föräldramajoritet, vilket ger en garanti för att brukarna kommer att kunna påverka sin skola.
- Skolombud som tillvaratar elevernas rättigheter, vilket ger stöd för eleverna i relation till skolan.
- Utvecklade skolbibliotek med utbildad bibliotekspersonal, vilket ger större möjligheter att utveckla egna färdigheter i informationssökning.
- Ökade medel till Kulturskolan för sitt uppdrag i skolan, kultur för lust och lärande.
- En ny satsning på den pedagogiska lunchen, vilken ökar lärarnas närvaro i skolmatsalen.
De nya aktörerna på skolområdet ställer krav på att utveckla den kommunala skolan, och även våga prova nya grepp, för att den ska fortsätta vara attraktiv. En demokratiskt styrd skola, där kompetenta lärare visar respekt för eleverna, är vår inriktning.
Michael Horvath (mp)
Niclas Persson (mp)
Lotta Sörman (mp)






















